Fusion och kommunikation

Igår träffade jag Monica Nygren, som jag arbetade ihop med på HP, för väldigt länge sen.

- Jag brukar säga att det roligaste och mest utmanande uppdraget jag någonsin haft var när vi arbetade med fusionen av HP och Compaq. Kommer du ihåg vad roligt det var Anna!

Ja, det är sant, det var en riktigt rolig tid. Vi var fyra personer som ansvarade för kommunikationen inför sammanslagningen, ett sammansvetsat gäng som arbetade riktigt bra ihop.

Medan vi i Sverige låg och sov pågick en kamp i USA, grundarnas släkt och delägare i HP ville inte att HP och Compaq skulle gå ihop och gjorde allt för att förhindra det.

Vi började jobba före sju och gick först igenom vad som hade hänt under natten för att sedan fundera på hur vi skulle informera medarbetare, kunder, partners och medarbetare under dagen. Vem skulle säga vad?

När så köpet var ett faktum blev det ännu mer intressant. De nya tjänsterna skulle tillsättas och spekulationerna var i full gång. Så snart tjänster var tillsatta skulle de presenteras, då gällde det att vi hade bild och text. Därför fick vi fota och snabbintervjua alla chefer på hela företaget. De var givetvis väldigt nyfikna på om vi visste att de hade fått en tjänst. Nu gällde det att vakta sin tunga. Vi visste inte mycket mer än övriga medarbetare. Men de var övertygade om att vi gjorde det och allt vi sa tolkades.

Journalister som jag inte hade hört av på bra länge började ringa mig för att döprata, efter en stund kom det frågor om sammanslagningen. Eftersom jag inte hade rätt att uttala mig skickade jag dem vidare. Jonas Wetterdahl var informationsdirektör och vår offentlige man. Tillsammans hade vi koll på budskapen och vad som fick sägas. Det var mycket dos and donts och alla ville veta allt.

Dessutom arbetade vi med att få medarbetarna igenom förändringsprocessen fort så att de skulle börja se fram emot sammanslagningen. Medarbetarnas inställning och vilja är nyckeln till framgång. De skulle förberedas på att få nya medarbetare, men fick absolut inte ta kontakt med sina nya kollegor innan köpet hade gått igenom.

Vi lyfte fram dem som såg fram emot utmaningarna och startade en allt större grupp anhängare på företaget.

När den nya vd:n annonserades var det Compaqs vd som fick tjänsten, till de flesta HPiters stora förvåning. Vår vd fick en Europeisk tjänst och vi kände oss lite övergivna och ensamma. Nya insatser sattes in för att få HPiterna på banan igen.

När HP och Compaq väl gick ihop förlorade jag min tjänst ganska fort. Compaq hade en anställd presschef och jag var bara inhyrd. Men jag kan berätta att Sverige var ett av de länder som klarade sammanslagningen bäst, med snygga siffror och hårt arbetande personal som trivdes i sina nya team. Mycket på grund av ett bra arbete av det sammanslagna kommunikationsteamet där jag inte fick vara med.

Jag kom tillbaka till HP två år senare. Jag trivdes lika bra som första gången, en riktigt bra arbetsplats fylld av trevliga och duktiga människor. Jag har fortfarande kontakt med många av dem, och ibland längtar jag tillbaka till det jättestora företaget och den dagliga kontakten med kollegorna.

This entry was posted in Förändringsarbete. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>